sewart

 

Nu är det så söndag, denna vecka är slut och en ny skall påbörjas imorgon. Inte nog med det, imorgon skall även en ny månad påbörjas. Nästa månad (juli alltså) kommer troligen att innehälla en del värme..... och värme är aldrig fel. Fast jag får säga det att personligen har jag inte något emot kyla heller. Problemet med kyla är att med kylan kommer också halkann och personligen är jag inte mycket för halkan.

Hade man kunnan så skulle man gärna få förbjuda is och halka... det är troligen bara bandy/hockey-spelare som giillar is och halka, kanske en och annan bartender också.

Idag skall jag försöka göra min blogg lite mera intressant genom att lägga upp en bild:

 

Detta projekt gick inte bra. inte alls faktiskt.

När jag nu hade bestämt mig för vilken bild som skulle bli min första här så finner jag den tyvärr inte. 

Förhoppningsvis kommer denna bild ändå upp här innom kort... när jag nu kan finna den. *hmmm*

Som synes så har jag idag inte mycket vettigt att säga, man kan verkligen fundera över varför jag beslutade mig för att skriva något överhuvudtaget. Men jag vet *lite stolt* att det finns personer (minst en i alla fall) som slaviskt följer min blogg.

Och "ja", det kan allt hända att jag skriver något av intresse. Inte varje dag, men visst, det kan allt hända. :)

Kommande vecka hoppas jag ha lite mer intressanta saker att skriva om här. Imorgon skall jag exempelvis se på "Tyskungen" på bio. Är den bra eller inte? Svar på detta får jag först imorgon. Ni som läser detta, ni vet kanske? Är den bra?

Nu är det sommar och varmt men samtidigt är den mesta av all aktivitet går nu på "sparlåga" och detta kommer att starta igen först till hösten. Men vill jag då verkligen att det skall bli höst? Vill jag att värmen skall avta? Nja... just nu vet jag faktiskt inte riktigt vad jag vill... Till hösten får jag åka på en rehabiliteringsresa och visst, det skulle man ju kunna se fram emot. MEN, när jag får åka, då är det höst och jag trivs med sommaren. Svårt dilemma det där. Dessutom så är just aktiviteterna som jag sysslar med... det är uppehåll under sommaren och på så vis vill jag ju att sommaren skall vara slut men vill jag det egentligen? Det man då får vara glad för är att man slipper bestämma om det skall vara sommar eller inte för hade jag fått bestämma det, ja då vet jag inte riktigt vad jag hade bestämt. Man får vara glad åt att tiden har sin gång och det kan man inte påverka, det gäller bara att försöka göra bästa möjliga av stunden som råder just nu.
Visst, man kan ju alltid planera lite för den tid som skall komma men denna tiden finns inte ännu *nu håller jag på att bli "djup"*

Jag tänker idag inte nämna något om "super-pinglan" utan om en annan bekant, personen som jag försökte locka till Trollhättan för att delta i en tävling som jag skall anordna. Hon har sagt att hon har inte tid till detta och nu vet jag vad detta beror på.
Hon kommer inom kort att bege sig till Japan för att väl där försöka bli professionell "Shogi-spelare". Det har tidigare aldrig hänt att någon utanför Japan har lyckats med detta.
Det finns en gräns på att man måste vara under 26år för att få bli proffs (en gräns som hon klarar) och det var stort 2005 när en man (från Japan) som var över 40 år men ganska överlägsen i amatörvärlden fick ta steget in i proffs-världen. Hur det har gått för honom sedan vet jag dock inte.
Hur som helst, jag får nu hålla tummarna för att hon lyckas, det kommer förvisso krävas några års studier men bara att ha kommit in på denna skola är stort. Att sedan bli utexaminerad är än svårare. Av männen är det bara ett fåtal personer som varje år blir utexaminerad därifrån och jag hoppas nu verkligen att hon lyckas med sin dröm att kunna livnära sig på att bara spela detta spel. Att hon sedan inte kan tala japanska (det säger hon själv i alla fall) gör ju knappast saken lättare.
Jag lärde känna henne för ca 10 år sedan och vid det laget var jag faktiskt bättre än vad hon var men hon har blivit väldigt mycket bättre sedan dess.
Idag får hon anses som en av Europas starkaste/bästa. I verkligheten har vi träffats bara en gång (2005 - i Stockholm) och jag håller nu verkligen tummarna för att hon lyckas.

Igår var det tänkt att jag skulle agera kock till en riktig "super-pingla", men oj så fel det blev. Men visst, inledningsvis såg det riktigt positivt ut. Menyn som det skulle var (enligt egen uppfattning) så bra så att detta kunde bara inte gå galet...men det gjorde de. :(

Huvudrätten blev allt riktigt bra... men efterrätten blev däremot allt annat än bra.
Efter en del om och men (bland annat så knäckte jag ett ägg och "missade" bunken med övriga efterrätten) fick jag in efterrätten i ugnen och där skulle den stå medans vi åt huvudrätten... men... vi hade det ganska trevligt och det drog ut på tiden.
Så småningom inleddes en allt för kraftig rökutveckling ifrån ugnen (jag hade då glömt att ta ut kakan i tid).
Resultatet av detta blev att kakan blev väldigt mörk och man fick snarare en känsla av att jag hade haft kol i ugnen (så misslyckad blev min efterrätt), ja faktum är att det blev ingen efterrätt alls för vår del igår. Ni skall veta att detta var pinsamt, riktigt pinsamt.
Men det hela blev inte bara katastrof, middagsgästen kommer nämligen gärna tillbaka för att se om jag gör detta bättre nästa gång. Ja, sämre kan det ju faktiskt inte bli... så jag har goda möjligheter att göra det hela bättre. :)
Till nästa gång borde jag ha lärt mig att ordna denna kaka lite innan, allt för att slippa råka ut för samma missöde igen. Nåväl, brandalarmet startades åtminstone inte. :)

Återigen har jag fått uppleva både positiva och negativa saker... så vad skall jag då börja med. Jag kan börja med lite negativa saker, men bara lite.

Jag har tidigare nämnt att jag har planer på att anordna en tävling (i det japanske spelet shogi) här i stan... men något speciellt måste hända därför att omgivningen skulle få upp ögonen för oss.
Men VAD för speciellt?
Jag trodde fram tills igår att jag hade kommit på hur jag skulle göra. Jo om kunde locka med en av världens bästa spelare... då skulle verkligen omgivningen få upp ögonen för oss. Allt var ordentligt planerat fram tills igår då spelaren meddelade att hon inte kan komma. Nu känns det tyvärr som att jag är tillbaka på ruta 1. :(

Detta var ju som ni säkert förstår inte speciellt positivt men har det inte hänt något annat då? Jo, faktum är att det har det... eller ja - på väg mot något positivt i alla fall. Idag var jag inne och handlade det som jag behöver till kommande middag som jag skall ordna. Det var ju nästan till och med roligt att handla, ända tills dess att jag kom hem och insåg att jag ju har glömt att köpa potatis. Men men, förhoppningsvis kan jag ta några potatisar av mina föräldrar som inte bor långt bort.

 

 Nu har det blivit vissa ändringar igen.. till det bätre, mycket bättre,

Jag har tidigare nämt att en viss person har sagt sig vilja komma hit för  middag... men att tid inte har kunnat bestämmas.

Det senaste är nu att tid har kunnat bestämmas och den tid som har bestämts är inte så många dagar bort. Nu känner man sig som ett barn på nytt, ett barn som räknar ner dagarna till något speciellt - exempelvis födelsedag eller jul, fast jag räknar ner dagarna till detatt jag skall få agera kock till en mycket fin kvinna. :) Vad skall det då bjudas på? Faktum är att det har jag skrivit för några dagar sedan så om ni är nyfikna backa då tiillbaka ett antal dagar till den dag då jag har nämnt hela menyn för just denna dag, :)

Ja, än så länge är det sommar och varmt, men trots allt kommer vi allt att gå mot mörkare tider. Det är dags att så smått börja planera inför hösten, vad skall då göras?
I september skall jag ju åka (3 veckor) till Fryk (rehabiliteringsanläggning i Värmland). I November tror jag (inte helt säkert ännu) att jag skall till en ledarutbildning (ordnat av Västergötlands Handikapp Idrotts Förbund).
Detta är förvisso bara 2 saker... men mer saker skall ske.
Jag har varit i kontakt med en ledare som håller i rullstols-dans (i Göteborg) och detta bara måste jag prova. Jag tror ju att jag är kanske på tok för dålig på detta...mer...alla är ju dåliga i början och framförallt innan man ens har börjat.... men det skall allt bli bättre.
Vad mer skall göras? Det vet jag inte, inte ännu i alla fall men helt klart så har jag en del luckor (rent tidsmässigt) att fylla.

Idag är det midsommar och vad skall det göras då? Ärligt talat, jag vet inte riktigt... vet faktiskt inte ens nästan.
Igår var det dax för bio igen, denna gången visades det "Baksmällan", filmen var inte så fantastiskt rolig som delar av min omgivning sagt. Den var heller inte så dålig som exempelvis lokaltidningen har sagt att den skall vara. Jag skulle ge den en 2:a som betyg. Vad jag skulle se som mer viktigt/intressant är att sällskapet i förrgår var förvisso okey men sällskapet igår var allt riktigt bra. :) Jag var tvungen att lite nyfiket fråga vad hon (det var alltså en kvinna som jag var på bio med igår) skulle göra idag. Det visade sig dock att hon hade redan andra planer för dagen. Nåväl, jag får istället se fram emot att hon kommer hem till mig för middag... datum är ännu inte helt bestämt.

Igår ja, va igår på bio. "Earth houer" sågs då. Det var en riktig katastrof-film, eller ja, den var katastrofalt dålig annars var det ingen riktig katastrof-film men... frågan är om jag skulle ge den en stående eller liggande etta i betyg. :( Man skulle då kort kunna säga om denna film - "Se den inte".
Idag skall jag så på bio igen och idag är det "Baksmällan III" som väntar. Betygen som jag har hört om denna film har varit väldigt skiftande, Någon säger "SE DEN" medans någon annan (bl.a tidningen) säger "SE DEN INTE". Igår såg jag på film tillsammans med min kontaktperson (med familj) och idag skall jag se på film tillsammans med en tjej som jag har nämnt i tidigare inlägg - och då har jag använt ganska positiva ord om henne, :)
Ni kan då förstå varför jag har använt just "Spännande dag väntar" som rubrik på dagens inlägg. Ja, denna dag blir just "Spännande". :)

Igår skrev jag om att jag skulle skita i tjejer och det lyckades jag hålla i ca 12 timmar och sedan fick jag ett sms från tjejen som jag tidigare skrivit om där hon skrev/undrade om jag vill gå på bio med henne (nu på torsdag - imorgon alltså). Ja, min plan om att sluta tänka på tjejer höll alltså inte speciellt länge.
Om jag skall vara helt ärlig så höll inte mina planer så länge ens en gång. Skall ju på bio idag med en annan tjej (min ena kontaktperson). Nåväl, med denna tjej har jag ju inte alls samma tankar.
Av detta får jag lära att det blir snabbt vissa justeringar i ens planer. Justeringar som ibland kan vara positiva och ibland negativa. Nu hoppas jag att de senaste justeringarna verkligen är positiva... Jag tror ju det, men jag kan ju inte vara helt säker, inte ännu i alla fall. :)

Visst kan man bli lite fundersam och även nyfiken över vad jag menar med min rubrik på detta inlägg, men faktum är att detta inlägg innefattar delvis bra och delvis dåliga erfarenheter och då jag vill avsluta mitt skrivande på ett positivt sätt tar jag upp det dåliga första.

DÅLIGT:
Ni som läst mina tidigare inlägg har kunnat läsa att igår skulle en viss kvinna ha ringt... ja, hon skulle ha ringt i alla fall, men det gjorde hon inte. :(
Det är möjligt att hon är lite ledsen efter det hon nu har gått igenom så jag kan inte belasta henne allt för mycket, jag kan med andra ord inte helt "lägga locket på" till denna kontakt och säga att det aldrig blir något mer, men jag är för närvarande skeptisk till att jag kommer att göra något mer... men vem vet?

POSITIVT:
Ganska nyligen (eller VÄLDIGT nyligen för att vara helt ärlig) fick jag besked om att i september skall jag ett antal veckor vara i Värmland (Torsby) för rehabiliteringsträning. Ja, helst hade jag velat bli skickad till Teneriffa men det här blir troligen bra det också.

ÖVRIGT
Den 18:nde maj i år var det tänkt att jag skulle medverkat i en tävling, en tävling som blev inställd på grund av sjukdom på allt för många. Problemet är nu att priserna (till det vinnande laget i denna tävling) har jag hemma hos mig och priserna är daterade till "2013" vilket innebär att ersättningstävlingen MÅSTE gå i år om jag inte skall behöva skaffa nya priser.

Just nu vet jag inte ens vad jag skall våga hoppas på....
Jag pratade just i telefon med kvinnan som jag tidigare skrivit om... hon skulle ringa upp igen senare under eftermiddagen/kvällen. Kanske gör hon nu det... kanske gör hon det inte.
Hon hade nu vissa problem, med vad vet jag inte (hade jag vetat det hade jag ändå inte sagt det).
Det känns nu som att jag har spelat ut de "kort" jag har för att vinna hennes hjärta och jag vet nu inte riktigt vad mer jag kan göra. På något sätt känns det som att jag har kommit till en återvändsgränd och något MÅSTE nu hända för att jag skall komma vidare.
Men vad?
Jo, denna fråga har jag allt ställt till mig själv många gånger....men utan att kunna ge mig själv ett ordentligt svar.

Nåväl, jag får nu se om hon ringer ikväll, annars får jag... får jag... vad jag annars skall göra vet jag ännu inte. :(
Vissa "små" saker har jag förvisso nu kommit fram till att försöka genomföra. "Små" saker som skulle få omgivningen att "tappa hakan". Ja, hur det blir med dessa "småsaker" kommer jag att besluta mig för först senare ikväll. :)

Ni som har läst mina senaste inlägg vet att det finns "någon" som jag har visst intresse för, hon har varit här för en fika.... tanken är att hon skall komma hit för middag men datum är ännu inte bestämt.
Att gå på bio tillsammans vore kanske något.... eller ja, idag frågade jag henne om just en bio och han sa att det ville hon gärna göra (det kommer troligen att bli så att vi då kommer att se på "Baksmällan III"... jag har för mig att den heter så. Hon ska ringa tillbaka senare idag för att tala om NÄR hon vill gå, hon har ju trots allt redan sagt ATT hon vill gå. Men just nu väntar bara en spännande väntan...

Är nu hemma igen efter ett antal dagar i Skåne.
Fick ju börja med att gå igenom post, räkningar och tidningar. Lyckligtvis var det inte mycket räkningar, tidningarna gick direkt till pappersåtervinningen och övrig post gick ganska snabbt att ögna igenom. Min mobiltelefon skickade ca varannan minut ett meddelande till mig om att sms-minnet var fullt, givetvis blev jag aningen sur på telefonen så nu är telefonen så gott som död. Fattar inte att telefonen kan anse att sms-minnet var fullt trots att jag tagit bort nästan samtliga lite äldre sms.... men fullt var det ändå. :(

Imorgon är det tänkt att jag skall åka till Skåne men just nu vet jag inte hur jag kommer dit. Eventuellt åker jag med bil dit (föräldrarnas bil är för närvarande inne för reparation men de kommer nu i eftermiddag att få veta om bilen kommer åter inom väldig snar framtid), eventuellt blir det tåg... Nåväl, väldigt snart kommer jag att veta. Kanske blir det ingen resa alls.... men men, vet inte ännu.

Ni som läst mina senaste blogg-inlägg kanske funderar över VEM denna dam är och NÄR skall nästa steg tas.
VEM det är kommer jag inte att avslöja....ännu.
NÄR nästa steg skall tas... om jag skall vara ärlig så vet jag inte själv ännu och eftersom jag inte vet själv så kan jag inte avslöja något.
Kanske blir det till helgen (observera att jag skrev "kanske"), kanske blir det lite senare.
Nästa gång vi träffas kommer hon troligen komma hem till mig för en middag,,,, faktum är att denna middag har jag allt planerat.Det kommer då att bli:
Huvudrätt:
Lövbiff rullad runt en äpplebit och detta kommer först att stekar någon/några minuter följt av av detta direkt efter det skall kokas i grädde.
Efterrätt:
Mandelbakelse med lingon och vit choklad.

Vem denna dam är har jag mött viss nyfikelse över. Någon tycker att jag är elak som inte vill säga vem det är. Men jag kommer inte att säga något om vem det är förrän hon har varit här och ätit. Först då skulle jag kunna avslöja vem det är.

I mitt senaste blogg-inlägg (kanske kanske) skrev jag lite om en viss kvinna och idag är det tänkt att jag skall tala med henne igen för att för att komma med lite beslut om den närmaste framtiden.
Lite kul har varit att jag har fått vissa frågor om vem denna kvinna är och det har till och med varit så att jag har fått telefonsamtal hem till mig för att få frågor om vem det är. :) Jag vill inte säga mer om vem det är men jag kan säga att jag har varit helt ärlig, det är NÅGON. Jag vill dock inte säga mer, inte ännu.
Lite mer kan jag ju dock säga. Vårat nästa steg blir troligen en gemensam middag hemma hos mig, jag får då visa upp mina matkunskaper. :)

Något annat av intresse är att "någon" har tackat mig för mina kommentarer angående hans spel i rullstolsinnebandy. Ja, jag är ju målvakt så jag ser ju hans svagheter som back (åtminstone när vi spelar i samma lag). Det kändes allt lite stort att han tackar mig, jag är inte den mest framstående spelaren på planen. Låt gå att jag ser kanske andra egenskaper hos en spelare (då jag som sagt är målvakt). Som målvakt lär man sig allt hur de olika spelarna brukar försöka göra mål. De kanske gärna skjuter? Vart i målet brukar de skjuta? De försöker kanske gärna dribbla? Det är sådana saker man lär sig, det finns förvisso individer som är totalt "o-läsbara".

Idag har jag haft en "fika-gäst" här, en fika-gäst som verkligen tyckte om den fika som jag bjöd på... det sa hon i alla fall. :).
Nu ville det sig inte bättre än att hon kommer hit igen för en middag. Menyn är faktiskt redan klar,,, det ända som återstår är att bestämma en tid för när hon kommer hit.
Vart detta leder är ännu på tok för tidigt för att spåna om... men just nu hoppas jag i alla fall. mycket mer än så kan jag ju inte göra... eller ja, menyn får bli så bra så att hon vill komma tillbaka fler gånger. :)

Det är Sveriges nationaldag idag och... vad innebär det egentligen? Jo att man är ledig från jobbet till exempel.
För egen del är jag för närvarande ledig 2 gånger per år... båda dessa ledigheter är på vardera 182½ dag.
Nu är det tänkt att jag skall bli sjukskriven på heltid... ja, jag har svårt att tro att det gör att det blir någon större skillnad på min "lediga" tid... men vem vet?
Eventuellt så kommer jag efter sommaren att bli placerad någonstans på okänd aktivitet som gör någonting just för att jag skall få något att göra på dagarna. Men vad innebär egentligen detta? Inte en aning och det skulle förvåna mig om NÅGON verkligen vet vad detta egentligen är/innebär.

På senare tid har jag insett att det finns många så kallade dejting-sajter som säger att om man betalar lite pengar till just dem så gör de inte ett skit för att hjälpa en att finna någon.... eller ja, just så säger de kanske inte, men om man läser mellan raderna så är det precis detta de säger.
Och "JA", de olika dejting-sajterna är onekligen rätt bra på just det de i själva verket säger.

Med risk för att byta samtalsämne en aning så… håller nu på att bli riktigt sur… eller rättare sagt förbannad på min internetuppkoppling. Tidigare så har internet fått för sig att komma med meddelandet ”DEN HÄR WEBBSIDAN ÄR INTE TILLGÄNGLIG”. Man blir i och med detta lite sur och får stänga ner allt som har med internet att göra. Man får sedan vänta ett tag (ca 10-20 minuter) och sedan fungerar internet igen. Nu var det så dags för detta meddelande igen och jag har fått stänga ner internet… men denna dag räcker inte 10-20 minuter, nu (sitter jag inte vid internet och skriver) har jag väntat betydligt längre tid.
För varje minut som går blir jag bara surare och surare.

Idag kom så beskedet huruvida jag ska bli skickad på ett rehabiliteringsvistelse på Teneriffe eller ej... Det blev ett ganska sorgligt telefonsamtal jag fick, sorgligt på så vis att jag blir INTE skickad till Teneriffe. Nåväl, trots allt har jag ju redan varit där vid 3 tillfällen.... men jag hade gärna åkt dit en fjärde gång.
Jag blir nu inte skickad till Teneriffe(/Vintersol) men däremot så blir jag troligen skickad till Fryk (ursäkta eventuella felstavningar) som ligger uppe i Värmland.

Inledningsvis skall jag nämna angående det jag skrev igår att gårdagens mat blev helt klart helt okey. Blir ju trots allt lite stolt över att min matlagning fungerar klart hyfsat,

Nu angående det jag skrivit i rubriken...
Om vi backar tiden till januari 2001 (alltså över 12 år sedan) fick jag vetskap om att jag har "MS". Det kändes då som att hela min tillvaro skulle raseras. Jag var då tvungen att göra något som skulle kunna förändra min tillvaro en aning, jag kunde ju inte bara luta mig tillbaka och vänta på att bli sämre. Jag startade då en (shogi-)klubb i Trollhättan och denna klubb har fått mig att tänka på annat än MS-sjukdomen. Nu har klubben levt i dryga 12 år som har medfört både positiva och negativa minnen.
2011 började intresset för klubben minska vilket fick till följd att nya utmaningar fick axlas, en ny form av tävling började då att spelas, en tävlingsform som hittills bara spelats i Japan.
Intresset för detta har dock börjat svalna och visst, nya tag måste tas. Visst, det har framkommit några ideer om hur vi skall kunna öka intresset för detta men samtidigt inser jag att jag måste börja se mig om efter nya utmaningar. Men vad?
Då jag idag spelar en del rullstolsinnebandy (jag är målvakt) och senaste träningen gick riktigt, riktigt bra för min del (det blev inte sämre av att personer från landslaget var där och tittade) så har tankar funnits på att försöka ta en plats i landslaget... försöka skulle jag ju kunna göra,
En annan sak som jag har tänkt tanken på är att börja med rullstolsdans. Ja, detta kan kanske låta lite korkat, men då jag förra helgen var på ett bröllop och på bröllop skall det dansas. Jag fick allt lite positiva reaktioner. Jag är dock lite osäker på vart närmaste klubb finns... kanske Göteborg?
En tredje tanke på vad jag skulle kunna göra är... att ge ut en bok. Nja, jag vet, det var nu ganska många år sedan jag skrev något (senaste var i december 2007). Möjligt att det är för länge sedan jag skrev något.

Att jag får hoppas på att intresset för klubben skall öka är klart... men det är ju inget jag kan vara säker på.
Och att jag skulle vinna drömvinsten på "lotto", det skulle förvisso ändra min tillvaro, men det är knappast något jag kan räkna med, men något måste hända.