Hemska verkligheten


Just nu vet jag inte ens vad jag skall våga hoppas på....
Jag pratade just i telefon med kvinnan som jag tidigare skrivit om... hon skulle ringa upp igen senare under eftermiddagen/kvällen. Kanske gör hon nu det... kanske gör hon det inte.
Hon hade nu vissa problem, med vad vet jag inte (hade jag vetat det hade jag ändå inte sagt det).
Det känns nu som att jag har spelat ut de "kort" jag har för att vinna hennes hjärta och jag vet nu inte riktigt vad mer jag kan göra. På något sätt känns det som att jag har kommit till en återvändsgränd och något MÅSTE nu hända för att jag skall komma vidare.
Men vad?
Jo, denna fråga har jag allt ställt till mig själv många gånger....men utan att kunna ge mig själv ett ordentligt svar.

Nåväl, jag får nu se om hon ringer ikväll, annars får jag... får jag... vad jag annars skall göra vet jag ännu inte. :(
Vissa "små" saker har jag förvisso nu kommit fram till att försöka genomföra. "Små" saker som skulle få omgivningen att "tappa hakan". Ja, hur det blir med dessa "småsaker" kommer jag att besluta mig för först senare ikväll. :)

Kommentarer
Postat av: Annika

Jag tror på dig. Ibland står man och stampar i livet och känner att man måste komma vidare. Och så kan det gå ett tag och man fortsätter stampa och undrar varför inget händer. Och sedan kommer man vidare, på ett eller annat sätt. Allt är möjligt för den som tror att det är det. Kramar

Svar: Just nu vet jag inte riktigt vad jag skall tro... men imorgon vet jag vad jag skall "kämpa" för. Men det är först imorgon.
Robert Söderberg

2013-06-16 @ 14:08:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0