Det omöjliga

Kan inte förstå att jag så ofta skall ge mig på det "omöjliga".
Ni som känner mig vet att jag långt ifrån är bra på att lära mig nya språk,
Jag var inte speciellt bra på engelska.
Jag var definitivt inte bra på tyska.
Trots detta kom jag på iden att börja läsa japanska.
Vare sig tyska eller japanska har jag ju inte haft någon användning av... än så länge i alla fall.
Ska kanske påpeka det att jag var inte någon större stjärna på det japanska språket.
Att försöka lära sig japanska utan att få någon riktig användning av det var från första början lite dö-fött. :(
2011 genomfördes en ny ide som... ja, säger inget mer. Då genomfördes en så kallad Par-Mix-Tävling i det japanska brädspelet shogi. Man kan givetvis fråga sig var jag fick denna ide från, detta hade aldrig tidigare spelats utanför Japan. För att göra det hela än mer konstigt så i en sådan tävling krävs lika många kvinnor som män.
För att tävlingen skulle kunna genomföras krävdes minst 4st lag (=4st kvinnor + 4st män).
Detta låter ju inte så märkvärdigt.....MEN, i Sverige fanns vid denna tidpunkt bara 4st kvinnor som spelade. 2011 kom 4st lag och även 2012 kom 4st lag.
2013 tror jag (hoppas i alla fall) det kommer 4st lag.
Till i år har jag nu också tittat runt ute i Europa för att se om det finns mer intresse... det finns intresse, men inte just vid denna tidpunkt.
Nåväl, jag får hoppas på lite internationella gäster till 2014 års upplaga utav denna tävling.
När jag tänker efter så.. varför tänka på 2014 års upplaga innan denna tävling har spelats 2013.
Av någon anledning så har Trollhättan blivit en stad för shogi-spelande kvinnor. Idag finns bara 2 shogi-spelande kvinnor utanför Trollhättan (fast i Sverige) och i Trollhättan finns betydligt fler. :)

Otroligt men sant

 
 Nu har jag betalat alla räkningar för denna månad och... denna månad har jag faktiskt gått plus (det känns nästan lite overkligt).
Ja, jag vet, denna månad är inte slut ännu men jag tror inte att jag kommer att behöva göra några mer inköp.
Men vem vet, plötsligt behöver jag kanske göra lite större utgifter. Men nu tror jag verkligen att jag går plus denna månad. :)
 
.....
 
Det känns på något sätt lite underligt/konstigt, men så är det. :)

Lite sjuk

 
Just nu känns tillvaron onekligen lite tuff (här får INTE ordet "tuff" förväxlas med "häftig"). Har denna vecka varit lite magsjuk - blä. Nu är magsjukan på väg att försvinna men en förkylning tycks vara på väg istället.
Jo, en förkylning är i alla fall bra mycket bättre än en magsjukdom - blä igen.
Fast det kan allt bli bättre.... mycket bättre. Jag har en stående lottokupong som jag ju faktiskt inte har rättat på några veckor. Nja, jag tror ju inte att jag har vunnit högvinsten i alla fall, hade jag gjort det skulle man säkerligen kunna läsa om det i morgontidningen, att någon person i Trollhättan har vunnit ca 250 miljoner... men det hade varit riktigt trevligt det. Ja, drömma kan man alltid göra, jag kanske inte tror att jag kommer att vinna men fantisera om det kan man göra.

Totalrenovering

Jag har tillbringat helgen i Halmstad då en vän där har fyllt 60 år... fast enligt honom själv blev han "bara" 25+. I ärligheten namn så är det pappan till en vän som har fyllt år... fast även han kan ju nu kategoriseras som just "vän".
Hela denna utflykt har allt varit trevlig, men det är resan hem som tyvärr kommer att bli ihågkommen.
Innan jag skulle åka hem hade kollat ut ett lämpligt tåg som skulle passa bra med tider (jag skulle byta tåg efter drygt halva resan).
MEN, väl i Halmstad lyckades jag tyvärr glömma min ryggsäck där jag hade min packning. Vännen hade en snarlik väska och jag lyckades blanda ihop väskorna med resultatet att min väska finns nu kvar i Halmstad.
Tåget ja... det råkade vi missa men lyckligtvis skulle det gå ett nytt tåg bara en timma senare. Nu skulle jag dessutom få tid att köpa biljett innan resan. Att köpa biljett på tåget kan man ju göra, en det är ganska dyrt. :(
Det "nya" tåget gick med tågbolaget "Tågab" och detta bolag har en handikappanpassning som är HELT obefintlig. Jag sitter själv i rullstol och hade det inte funnits hjälpsamma personer som hjälpt mig med att få med rullstolen på tåget så hade inte jag kommit med detta tåg heller (för jag hade inte kunnat lämna rullstolen där på pärongen).
Väl i Göteborg var det så dax att byta tåg och att skapa sig lite nya problem. Rullstolen (som jag har lånat av hjälpmedelscentralen hade nu bestämt sig för att gå i pension). En av fotplattorna som tidigare fungerat dåligt valde nu att dö helt, så för närvarande har jag bara en fungerade fotplatta. :( Helt klart är att denna rullstol nu behöver en totalrenovering.
Med tiden har jag börjat inse vad jag hade i den kvarglömda ryggsäcken. Att jag där i hade lite kläder, det är skitsamma. Men jag hade även: En el-tandborste, en rakapparat, en laddare till mobilen.
Vet ännu inte hur jag skall fixa detta. En laddare till mobilen kan jag låna ibland av grannen, jag får borsta tänderna med vanlig tandborste och jag kan börja spara till skägg och i och med detta så var alla problem lösta. Men frågan är om jag verkligen vill ha skägg. *fundersam*

Snart helg

Snart är det helg och vad skall hittas på då? Ja, jag har ju en stående lotto-kupong som jag ju kan hoppas kommer att ge ett flertal miljoner. Jag kan trots allt inte bygga upp hela helgen på det att jag skall kolla min lotto-kupong. Nä en sväng ner till Halmstad blir det också... en vän fyller nämligen år, jämnt dessutom. Om jag skall vara helt ärlig så fyller vännen inte år utan det är vännens pappa som fyller år.
Man kan ju då fråga sig VARFÖR jag åker till Halmstad för att fira denna gamla gubbe?
Jo, lite kontakt har vi allt haft och vännen har jag försökt att "lura" till Trollhättan i mitten av maj då jag kommer att genomföra en minst sagt annorlunda tävling.
Att säga "lura" är troligen inte det bästa ordvalet, men för att få denna text lite mer spännande så valde jag det ordet. :)

Dax att sluta drömma

 
 Jag har länge... allt för länge hoppats på att finna den ratta, Kvinnan med stort "K" alltså.
Var jag skall finna henne vet jag dock inte, men jag hade hoppats finna henne på någon av alla dessa dejtingsajter som finns. Men det finns ett problem, ett stort problem dessutom....på dessa dejtingsajter finns förvisso många personer, många personer som liksom jag hoppas på ett finna sitt livs partner. Problemet ja... på dessa sidor finns uppskattningsvis 90-95% män. 
De vänner som har rekomenderat dessa sidor och dessutom sagt att det är lätt att finna en partner har har allihop varit kvinnor.
Nä, det bästa är förmodligen att försöka skita i dessa sidor. Kärleken finns inte där, kärleken finns någon annanstans. Men var? Ja, det är onekligen frågan....
 

RSS 2.0